Jöns Fredrik Öström

  Jöns Fredrik Öström
Fältjägare i Storön

jf-ostrom JÖNS FREDRIK ÖSTRÖM, Gammel-Öström var fältjägare i Storön, en rotesoldat inom Norrbottens jägarkår. Han föddes under mycket fattiga förhållanden och han dog utarmad på Fattighuset i Rolfs 1906, 77 år gammal. Många svårigheter och mycket elände hade han fått uppleva.

Jöns Fredrik var född den 1 november 1829, son till Anders Sundqvist-Öman, f.17.8.1804, även han före detta soldat. Modern hette Brita Kajsa Jönsdotter (Jonasdotter), född 14.6.1801 i Ytterbyn. Då Anders Öman den 16.7.1825 gifte sig med Brita Kajsa, bodde han enligt Vigselboken i Ryssbält. Hustrun Brita Catharina (Kajsa) Jonasdotter var oäkta dotter till Brita Stina från Överkalix. Hon hade uppgett Jona Jonasson från Ytterbyn som far till dottern.

1839 - 1848 bodde den avskedade soldaten Anders Öman i Bodskatan. Sonen Jöns Fredrik kallades nu Öman efter att ibland ha skrivits enbart som Jöns Fredrik Andersson. I en del sammanhang nämndes han som Jöns Fredrik Sundström. Då han gifte sig kallade han sig Jöns Fredrik Andersson Sundström. Året efter fick han namnet Öström efter soldattorpet.

Jöns Fredrik fick, innan han blev fältjägare, drängtjänst hos Johan Johansson i Storön. Både Johan Johansson och hans hustru Anna Greta Larsdotter var födda 1782. Fastigheten brukades vid denna tid av Johan Johanssons son, Carl Fredrik Johansson, f. 11.4.1819 och hans hustru Anna Brita Nilsdotter Söderlund f. 6.6.1826. Hon var från Ryssbält, dotter till Nils Per Söderlund och Greta Lisa Olofsdotter från Ryssbält 3.

Den 15 november 1852 antogs Jöns Fredrik som fältjägarsoldat i Storön. Förmodligen ansågs han vara en väl lämpad soldat eftersom han var lång. Han var 5 fot och 11 tum lång, vilket är nästan 180 centimeter. Det var för tiden en reslig karl. 7 år och 7 månader tjänstgjorde Jöns Fredrik som fältjägare.
Jöns Fredrik blev fältjägare under namnet Jöns Fredrik Öman. Den 2.1.1851 gifte han sig med Anna Lena Johansdotter f. 26.10.1825 från Storön. Hon var en sex år yngre syster till Carl Fredrik Johansson på Storön 3, där Jöns Fredrik arbetade som dräng. De båda barnen Carl Johan och Anna Helena föddes 1851 respektive 1854. Dottern dog redan 1857 i stryparsjuka. Det är detsamma som difteri.

Den 16 augusti 1866 fick Jöns Fredrik avsked från fältjägartjänsten på grund av han hade hemmansbruk. Det bör betyda att han hade ansvaret för skötseln av ett jordbruk. Bönder och deras drängar var i allmänhet befriade från krigstjänst och kompaniernas övningar. Han ersattes då av Karl Olof Öström, med tidigare släktnamnet Ölund.

Jöns Fredrik Öström blev änkling, då han var 51 år gammal. Hustrun Anna Lena Johansdotter var 55 år gammal, då hon dog. Någon dödsorsak för henne uppges inte i kyrkans Dödbok. Hon låg till sängs under lång tid innan. Många lär ha sagt att hon sörjde ihjäl sig.

Motgångarna och fattigdomen hade varit stor och oron inför framtiden ständigt närvarande. Familjen hade bara två barn, sonen Karl Johan och dottern Anna Helena. Karl Johan föddes den 11.8.1851 och hans syster Anna Helena den 5.11.1854.

Den lilla flickan blev bara 2 år 3 månader och 4 dagar gammal. Hon avled i strypsjukan, som det står i Församlingens dödbok för den 22.2.1857. Sjukdomen kallades också för strupsjuka och är densamma som senare heter difteri och krupp, en svår halssjukdom, som i hög grad försvårade andningen. Något motmedel mot difteribacillens gifter fanns inte före 1890.

Det måste ha varit en fruktansvärd plåga för föräldrarna att se dottern drabbad av denna sjukdom. Värst var det säkert för mamman Anna Lena som dygnet runt fanns i barnens närhet. Sorgen efter ett förlorat barn var säkert mycket stor, även om dödligheten på den tiden var stor bland barn. Många familjer drabbades och särskilt då olika epidemier spred sjukdomar.

Det sägs att en del människor drabbas hårdare än andra av motgångar och svårigheter, att de som redan har det svårt får det ännu värre. Sonen Karl Johan var 6 år gammal då systern dog. Modern Anna Lena var 31 år, pappan Jöns Fredrik 28. Inte heller Karl Johan skulle överleva föräldrarna. Innan han var 28 år gammal drunknade han under säljakt i Bottenviken. Dödsbudet fick bäras fram av Jöns Fredrik själv.

1903 flyttade Jöns Fredrik Öström, 74 år gammal till Fattiggården i Rolfs där han avled den 7 juni 1906.

ANDERS SUNDQVIST ÖMAN - Jöns Fredriks far
Då Jöns Fredrik föddes hade han redan två syskon. Det var brodern Johan Petter född 1825 och systern Lisa Cajsa född 2.7.1827. Familjen bodde i Näsbyn och en särskild anteckning uppger att den avskedade soldaten Anders Sundqvist Öman var utfattig. Avskedad innebär att han inte längre var i tjänst som soldat och att någon annan hade fått tillgång till det soldattorp han haft under tjänstgöringstiden. Begreppet avskedad täckte allt som syftade på att soldaten inte längre kunde fullgöra sitt uppdrag; sjukdom, skador, lagbrott, olämplighet eller egen begäran om att sluta. För Anders Sundqvist Öman innebar det att han varit soldat på rotan nr 51 Öman i Näsbyn, som var delat med Vånafjärden.

Han hette, då han den 18.4.1825 antogs som soldat, Anders Jönsson Sundqvist, son till klarinettblåsaren, senare förre musikanten, Jöns Sundman och dennes hustru Lisa Segerplats. De bodde i Bodskatan.
Den 26.6.1828 antogs Anders Jönsson Sundqvist som skarpskytt enligt en Batallionsorder men utbyttes redan den 12 mars 1829 på order av Regementsbefälhavaren. Någon orsak anges inte. Anders bytte av någon anledning Sundman till Sundqvist då han fick tjänsten som soldat i Näsbyn.

Familjen ser ut att under perioden 1829 - 1838 ha kommit från Ryssbält och där funnits bland inhyses folk, vilket betyder att de inte heller där hade någon bostad som de ägde. Det verkar som om familjen flyttat en hel del. 1832 flyttade familjen från Näsbyn till Bodskatan, som omväxlande tillhör Storön och Ryssbält (i församlingens böcker). Där föddes ytterligare tre barn, Anna Brita f. 24.12.1835, Carl Johan f. 9.4.1839 och Maria f. 14.1.1842. Den fattiga familjen hade nu sex barn.

1849 - 1858 bodde Anders Öman i Bodskatan. Hustrun Catarina (Brita Kajsa) Jönsdotter dog 23.4.1856, 55 år gammal. Inhyses änklingen Anders Öman dog den 16.5.1875, 71 år gammal.

jfo-husJÖNS LARSSON BLOMBÄCK/ÖSTRÖM - fältjägaren före Jöns Fredrik.
Under perioden 1829 - 1838 noterades på Storön nummer 85 bland soldater och inhyses folk Jöns Larsson Blombäck på gårdsbeteckningen Öström. Det är Storöns soldatrota. Denne Jöns Larsson Blombäck var född 23.8.1799 i Övermorjärv och hans hustru Anna Greta Sundqvist den 4.8.1804 i Luleå domkyrkoförsamling. Fader okänd, moder Anna Greta Ersdotter. Vigseln 1.1.1824 skedde i Korpikå. Till Storön 85 hade familjen kommit från Storön nummer 4, Grels Grelsson. Familjen hade vid detta tillfälle fem hemmavarande barn: Cajsa Greta f. 1824, Otto Wilhelm f. 1825, Eva Helena f. 1829, Johan Adolf f. 1830 och Anna Brita f. 1835. Senare föddes Johanna 1839, Karl Arvid 1841 och Karolina 1845.

Under nästa tioårsperiod, 1839 - 1848, var Jöns Larsson Blombäck soldat i Storön på rotan Öströms. 1845 antecknas i Husförhörsboken att Jöns Larsson Öström var utfattig. Vid 1852 års mönstring fick Jöns Larsson Öströn avsked på grund av bråckskada. Han ansågs oduglig till krigstjänst enligt läkarattest. Då hade han tjänstgjort på rotan i 18 år. Han dog den 4.7.1859 i Storön. Föräldrarna hette Lars Larsson och Katarina Jönsdotter.

KARL OLOF ÖLUND ÖSTRÖM
Ny fältjägare blev Karl Olof Öström född 22.3.1845, död 20.11.1918. Föräldrar var bonden Karl Johan Gustafsson Öhlund f. 30.10.1821 och hans hustru Anna Greta Olofsdotter, f. 30.11.1821, Storön. Karl Olof Öströms hustru hette Brita Regina Engström f. 6.8.1842 i Espinära, d. 14.1.1925. Hon var dotter till inhyses Per Kettil Engström, f. 6.2.1801 och Lisa Greta Karlsdotter Lindvall, f. 16.2.1815, i Espinära. Brita Regina var deras 4:e barn av elva.

Karl Olof Öström och Brita Regina Engström fick 10 barn. 1894 antecknas i Husförhörsboken att Karl Olof Öström med familj flyttat och senare skrivits på Storön 2. Jöns Fredrik Öström fanns då kvar på den ursprungliga sidan i Husförhörsboken.

PER KETTIL LARSSON ENGSTRÖM var född i Björkfors, men pappan Lars Mickelsson Engström f. 16.4.1778 var från Ängesån i Överkalix, gift med Greta Larsdotter f. 23.1.1773 från Korpikå 1. Lars Mickelsson Engström var den som tog sig namnet Engström. Hans bröder gjorde det inte. Äldste brodern Henrik tog sig namnet Berglund. Tre yngre bröder behöll namnet Mickelsson. Det är således Lars Mickelsson Engström som är stamfar till denna gren av Engströms.
Lisa Greta Karlsdotter Lindvall var dotter till Karl Peter Lindvall, född i Espinära, men under lång tid bosatt på Rånön. Familjen hade 7 barn äldre än Lisa Greta, alla födda på Rånön. Bara den yngsta, Lisa Greta, föddes i Espinära, dit hela familjen flyttat.

Något släktskap mellan fältjägare med namnet Öström behöver inte finnas. Fältjägare och andra soldater fick namn efter den rota där de tjänstgjorde. Namnet på rotan kunde ändras, men rotan hade också ett nummer i indelningsverkets annaler. Detta ändrades inte. Rotenamn kunde också vara likadana i många kompanier inom regementet. Nummer 85 Öström hette tidigare nr 85 Holm.

Systemet med soldatrotar infördes under indelningsverkets tid av Karl XI. En grupp bönder gjordes ansvarig för att hålla en soldat med torp med mark där husbehovsodling kunde ske. Bönderna skulle se till att soldaten fick utsäde och vanligen en ko också mot att de i gengäld själva slapp bli inkallade till krigstjänst. Soldattorpen placerades sällan på byns bästa odlingsmarker, fastän det stod så i Indelningsverkets statuter. Vanligare var att torpen förlades i utkanten av byn, ofta på mindre bra mark, ibland på den sämsta som fanns kvar. Torpen byggdes efter en standardritning och omfattade till en början endast ett rum, senare ett rum och en kammare. Den senare saknade under lång tid eldstad.

Rotebönderna hade till uppgift att välja ut de mest dugliga till soldattjänsten. Bönderna själva behövde inte gå ut i krigstjänstgöring. Bondsönerna behövdes ofta på gårdarna och även de som inte övertog gårdarna blev ofta bönder i hustruns hemgård. Bönderna ville gärna behålla sina drängar också. Vanligast söktes rotesoldater bland inhyses folk och många gånger bland sönerna till tidigare soldater. De hade ingen jord att ärva.

Leif Larsson, februari 2010

Efterskrift

Leif Larsson har arbetat som lärare i Kalix fram till pensioneringen.
Numera bor han i Luleå och ägnar en del av sin tid åt att forska i gamla handlingar, att skriva både skönlitterära berättelser och faktabaserade texter samt att illustrera det han skriver. Förra året gav han ut en bok - Berättelser från ön och sedan - som innehåller en samling läsvärda noveller. I år räknar han med att ge ut ännu en novellsamling och ev. en diktsamling.

Vår hemsida har fått förmånen att publicera ett antal sidor som Leif skrivit och det är vi mycket tacksamma över. Artikeln om Nils Fredrik Rönnbäck bygger på fakta, som han samlat från olika källor och måste anses helt tillförlitlig. Även släktforskningen gällande soldaten Öström är vetenskapligt korrekt. Säljakten, vilken slutade med sonen Karl-Johans död, är som Leif själv säger en påhittad historia. Med kännedom om hans noggrannhet med det han skriver så vet jag att alla detaljer som går att kontrollera, vad gäller utrustning o.dy. har noga kontrollerats.

Stort tack till Leif Larsson!

Enligt en muntlig källa har jag hört följande:

"På mammas sida var man släkt med Gammal-Öströms fru och mamma har berättat, att när karln kom hem och tala om att sonen drunknat så la hon sig ned och tappa alla krafter. Hon kom sig aldrig utan dog strax efter. Öström hade det så fattigt och min mormor och mamma gick till stugan hans före midsommar ett år. Själv var han uti fiske. Kvinnorna skurade stugan, som var så smutsig. Dom tvätta ur det som fanns till gardiner och så hade dom med sig en ren handduk, som dom hängde upp. När han kom hem så grät han av tacksamhet. Han var en riktig stackare."

Torpet hans familj bodde i finns inte kvar, men grunden kan man se några hundra meter in i skogen från "Olgabacken".

Storön i februari 2010

Anna-Märta Henriksson